lördag 17 december 2016

Sjuttonde December - The Bad Lieutenant: Port of Call - New Orleans (2009)

Jag har såklart ingen aning aning om hur det gick till när Werner Herzog kom upp med Bad Lieutenant, men jag kan tänka mig att det lät ungefär såhär:

Lena, ich habe einen unmöglichen Traum. Ich möchte den perfekten Film über Drogen zu machen und Wahnsinn. Ich möchte den perfekten film über Drogen und Korruption, Aber mein guter Freund Klaus Kinski ist verschwunden :( 

Sie haben nicht, Werner vergessen? Klaus starb vor vielen Jahren

Offensichtlich. Der tod, menschen natürlichen Zustand. 

Ist unsere deutschen richtig, Werner?

Was ist wirklich in diesem Universum? Der mensch ist voller fehler und seinen eigenen schöpfer. Aber warum? Warum der Mensch? Und wie lange werden wir auf diese Weise fortzusetzen, bevor wir uns selbst zerstören? Ich darüber nachzudenken, oft in dieser Nacht, Lena, Aber ich lerne nie bekommen keine Antworten auf meine Fragen. 

Aber sprechen von dem Film, sie haben von Nicolas Cage gehört?

...

...

...

Erzähl mir von Nicolas Cage, Lena.

Nur noch 60 Sekunden.

Merke, Lena: Einen Schwur kann man amputieren.

Ja Werner, aber ein hammer auf den kopf kann die seele verletzen.

Was Sie sagen, ist wahr. Nicolas Cage wird mein neuer Stern sein!

Det finns någonting väldigt härligt över Bad Lieutenant (som inte ska förväxlas med Abel Ferraras liknande film av samma namn från 1990), för den bryr sig verkligen inte om några regler överhuvudtaget. Den går i sin egen takt, följer sin egna röda tråd, och har inte bara ett sorts skådespel från Nicolas Cage, utan säkert tre-fyra. Utöver Nicolas Cage blir det nog alltid lite så när man ser en Herzog-film, och efter sexton N*Cage-filmer är det skönt att få någonting nytt. Nic spelar för dagen en korrumperad polis med svårt drog- och spelmissbruk, men som på något vis ändå måste sköta sig när han ska undersöka mordet på fem senegaleser. Whackiness ensues, såklart, och varenda drag Nic gör ger honom bara ännu fler problem. Det här är dock inte en komedi, och ingenting antyder heller att den ska vara det, men den är väldigt lågmält rolig från första till sista minut. Val Kilmer är också med på ett hörn, men typ bara för att agera värre person än Nic när det behövs.

Det händer en hel del under Bad Lieutenants två timmar, men du behöver sällan bry dig om någonting. Nej, det här är snarare en meditativ upplevelse där du bara upplever vad du ser framför dig, snarare än tänker på det. Det är ganska underligt, och ofta känns filmen som en samling slumpmässigt ihopkastade scener som på något vis ändå går ihop, men tro mig när jag säger att den är väldigt trevlig att kolla på ändå. Kanske främst för Nicolas Cage, som jag ärligt talat inte riktigt vet om han är bra eller inte. Ibland spelar han över något fruktansvärt, andra gånger skådespelar han typ inte alls, och ibland, IBLAND, är han någonstans däremellan men har ändå en jättekonstig accent att det hela känns riktigt off. Det är också lite intressant att hans karaktär är en sån fruktansvärd person att han lika gärna skulle kunna vara skurken i vilken annan film som helst, men här är filmen gjord på så vis att jag ändå känner sympati för honom mot slutet och lämnas med en relativt god känsla inom mig. Ett inre lugn, liksom. Det kanske snarare var det meditativa, men jag vill tro att NC har någonting med det att göra också.

The Bad Lieutenant: Port of Call - New Orleans är en för lång filmtitel, men det är på det stora hela en bra film. Den har en väldigt hög lägstanivå och en helt ok högstanivå, så det är svårt att riktigt hitta någonting att klaga på. Den kommer självklart inte vara någonting för alla, och det lite drömska handlingsförloppet, lite underliga kameraarbetet (ofta vill filmen till exempel zooma in på olika reptiler mitt under scen) samt väldigt aparta humorn kommer definitivt vara avtändande för vissa. Som vi vet från tidigare inlägg av årets kalender är jag dock en underlig person, så jag gillade allt detta väldigt off-beat som gjorde filmen. Och så älskar jag ju äkta Konst™, vilket jag sannerligen fick min dos av idag. 

Musiken är dock fruktansvärd och jag är villig att slåss mot alla som kan tänkas försvara den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar