Tjugoandra December - Lord of War (2005)

Gårdagen kändes rätt sådär. Jag var trött på Cage (Jag önskar att jag fick skriva att jag var trött på Pitt där, men det är en annan kalender det) och att skriva om hans erotiska eskapader genom tid och rum. Idag är dock en ny dag och förhoppningsvis medföljer då en bättre attityd och kalender från min sida. Eller, jag vet att den är bättre. Idag ska vi nämligen prata om den något obskyra men ändå väldigt bra filmen Lord of War. Den innehåller en stabil Nicolas Cage, en stabil Ethan Hawke, en stabil Bridget Moynahan, och Donald Sutherlands stabila röst (han är inte fysiskt med i filmen) så självklart är den bra! Filmen drog in rätt mycket pengar när det begav sig (2005, ca $72 000 000), men det känns inte riktigt som att någon pratar om Lord of War idag. Det ska jag ändra på i detta nu så låt oss idag, denna vackra tjugoandra december, dyka ner i en vapensmugglares vardag tillsammans och se en helt ny Cage. Kanske. Det kan vara samma Nic Cage som alltid också.

Dagens Nicolas Cage heter Yuri Orlov och är en ukrainsk-amerikansk vapensmugglare. Vi får följa honom från första början av karriären när han är en entusiastisk amatör under 1980-talet (och försöker övertyga potentiella köpare genom att lyssna på Wars Low Rider innan han gör affärer med dem) till tidigt 2000-tal där hans metoder är något mer raffinerade, men han också är moraliskt och känslomässigt trasig. Tidigt in i sin karriär riggar han också Ava Fontaine (Bridget Moynahan) till att bli kär i honom. Jag säger "riggar" eftersom att han faktiskt lurar henne till ett hotell som bara de två bor på och där använder sin Nicolas Cage-charm för att få henne att falla för honom. Giftermål är dock inte perfekt för en vapensmugglare som Yuri. Ju längre han går desto svårare blir det för honom att hålla sanningen om hans jobb borta från Ava och fortsätta leva detta dubbelliv. Samtidigt måste han också ta hand om sin bror Vitaly (Jared Leto. Ja, Jared Leto spelar Nicolas Cage bror) som lider av ett ganska grovt kokainberoende.

Vid sidan av detta jagas Yuri av Jack Valentine™ (Ethan Hawke), en extremt laglydig Interpolagent som ständigt är honom hack i häl. Ska jag vara ärlig leder det här ingenstans och när filmen väl är slut känner jag att allting löstes lite väl lätt. Liksom, om Yuri visste vad som skulle hända varför kunde han då inte låta det ske direkt och få allt det där gjort flera år tidigare?

Lord of War är lika mycket en väldigt dyster komedi som ett mycket argt statement mot vapensmuggling och hur den lett till massaker och gjort barn till mördare. Samtidigt är dess huvudperson nästan helt skrupelfri. Han säljer till vem som helst, när som helst. Så länge de kan betala honom alltså. Det skulle vara svårt att se någon annan än vår Nic Cage spela Yuri på ett så övertygande sätt för det är en rätt underlig karaktär med väldigt många bollar i luften. Jag vill gärna tro att det här faktiskt är en historia om Nicolas Cage vid sidan av hans filmkarriär, men jag har inte funnit några bevis för det än. Han är bara lite för övertygande och det passar så väl in med hans film-tidlinje att jag vägrar tro att karaktären är helt fiktivt. Eller, Yuri är ju baserad på den riktiga vapensmugglaren Viktor Bout. Det är vad de säger åtminstone. Jag vet att det är du, Nic! De resterande skådespelarna gör också ett mycket bra jobb, och jag skulle nog inte påstå att någon av dem gör bort sig. Bridget Moynahan och Jared Leto sticker ut mest rent kvalitetsmässigt, men det kan också vara för att de är med mer i filmen än alla andra biroller. 

Det är svårt att göra en film som denna med så mycket humor. Med tanke på att den släpptes omkring samma tid som Hotel Rwanda och Välkommen till Sarajevo hade den definitivt mycket att förlora på sin något mer lättsamma skildring på krig och vapensmuggling, utan att egentligen alls vara mer lättsam. Jag känner dock att Lord of Wars kalla cynism och torra humor blir en trevlig utstickare bland dessa filmer och även om den behandlar allting väldigt allvarligt gör den det inte på samma "jag vill dö"-vis som många andra filmer skulle göra (och har gjort). Kan det här vara ett bra tillvägagångssätt för någonting så allvarligt? Ja, för Lord of War är nog välskriven för att det ska fungera. Många andra filmer har försökt sig på liknande, men väldigt få har lyckats (Three Kings är nog ett av de mer kända exemplen, men det är mer satir än någonting annat) . Ja, den är rolig, men det finns plats för eftertänksamhet och egentligen är hela filmen väldigt allvarlig, men på något vis ändå inte. Jag gillar som sagt inte hur filmen hanterar delarna med Ethan Hawke, men i övrigt är Lord of War väldigt välskriven och tar upp ett allvarligt ämne på ett både tungt som lättsamt vis vilket gör att den kan nå ut och uppskattas av de flesta. Både den mer National Treasure-suktande tittaren som Adaptation-älskaren har någonting att hämta ut här. 

Vet ni vad den stora höjdpunkten är med Lord of War? Den är helt sjukt snyggt gjord. Bara filmens förtexter där en kula går från fabriken till att avfyras är otroligt snygg, och den blir inte sämre efter det. Det är nästan (NÄSTAN) Mordet på Jesse James av Ynkryggen Robert Ford-klass på fotot, och det går knappt att ge högre betyg än så. Åkningarna, färgerna och vinklarna är alla i 99% av fallen fantastiska. Filmens regissör, Andrew Niccol, har gjort mycket science fiction och jag tänker mig att han inspirerats mycket av det väldigt stilrena i den genren när han gjorde Lord of War för trots att den främst utspelar sig i nedgångna städer i Liberia känns allting väldig rent i sin smutsighet. En paradox, jag vet, men i Lord of Wars fall kan jag inte beskriva det bättre. Musikvalen är också dem klockrena. Ibland något klyschiga låtar (till exempel Buffalo Springfields For What It's Worth som antagligen varit med i alla krigsfilmer och reklamer någonsin), men i regel är det väldigt bra. Att se hammaren och skäran sänkas ner bakom Nicolas Cage samtidigt som den ryska nationalsången spelas är också bara... bara guld. Foto och musik smälter samman till en perfekt scen helt enkelt. Visst måste jag väl inte också nämna den otroligt vackra öppningsscenen med Low Rider igen för att få fram min poäng? 

Yuri Orlov vill påstå att hans produkter dödar färre människor per år än tobak och alkohol. Han kan säkert ha rätt i det, men det är också hans jobb att övertyga tittaren om att det är han som har rätt. Det är inte av ren ondska eller girighet, det är hans jobb och i utsträckning hans liv. Vad vill han och hela Lord of War egentligen säga tittaren? Pengar är kul? Ingen människa är god och ondskan vinner alltid? Det finns flera sätt att se på det, men inget positivt. Det här är en film som går att se på flera sätt och tolka hur man vill, men det viktigaste, vet ni vad det är? Det är att den är bra. Riktigt, riktigt bra. Snygg, smart, allvarlig, rolig, underhållande och med väldigt många bra skådespelare som gör sina roller rättvisa. Jag stör mig som sagt på Interpol-delen av handlingen, men den skulle inte kunnat tas bort utan att en stor del av filmen fallit sönder och jag vet inte riktigt hur jag skulle ändra på den. Ibland går tempot kanske lite väl kvickt och trots att filmen utspelar sig över 20 år åldras ingen överhuvudtaget (ett genomgående inslag i Nicolas Cage-filmer). Jared Leto ser visserligen exakt likadan ut nu som 1995, men jag köper inte att de andra åldrats lika värdigt. Utöver detta är dock väldigt många delar av filmen 5/5, men i slutändan får Lord of War nöja sig med en stabil 4/5. Det här är antagligen Burens bästa film.